Struggling.
Efter att under slutet av förra veckan känt mig rätt lugn inför denna veckas pluggande och vad som behöver göras, fick jag i måndags kväll veta att vi fick två uppgifter till under fredagens eftermiddagslektion. Plötsligt blev tidsschemat rätt tight. Igår gjorde jag i alla fall klart de uppgifter jag vetat om sen innan, och nu börjar jag med den första av de nya. Men sömnbrist och lite stress gör att jag inte fungerar riktigt som jag ska, och jag märker att jag kämpar med varenda mening. Jag vet ju vad jag vill ha sagt (det handlar om att i skrift lägga fram ungefär det vi gjort en presentation om; var vi i nuläget befinner oss gällande avhandlingen. Så det handlar ju om mig, och min process, så det tycker jag ju egentligen är jättekul att skriva om! Me me me! Hehe), men att få det till engelska meningar vill sig inte riktigt. En kopp kaffe senare hoppas jag att det ska gå lite bättre - eller behöver jag göra en kopp till?
Utöver det har jag känt mig lite låg de senaste dagarna. Främst för att jag saknar vissa människor. Syskonbarnen, vänner, familjen... Det blir verkligen ett välbehövligt jullov! Bara få vara med dom som känner mig så väl, i alla fall på ett sätt. För, samtidigt är det rätt skönt att lära känna nytt folk nu, utifrån den jag är idag. Men, det går inte att komma ifrån att jag behöver dom som varit med länge också, det är en speciell vänskap, relation, som inte kan ersättas.
Så ja, saknad, stress, och så en naggande liten längtan efter att träffa någon, den där speciella någon (jag tror ju på att om man lever det liv man vill, mår bra i sig själv, gör saker, träffar folk, så kommer nåt möte nån gång leda till något mer, något bra. Och jag gör ju allt det! Så, när kommer du?), har gjort att humöret inte varit på topp de senaste dagarna. Igår fick jag i alla fall en liten uppåtsväng. Stressade från jobbet för att hinna till dansen, gick lite fel i början och skulle bli sen till lektionen. Bestämde mig för att strunta i den - dom har tio-veckors-cykler, och igår var första gången i nya cyklen, så det skulle vara väldigt basic - och gå direkt till själva allmän-dansen efter lektionen istället. Men, det var fortfarande en bra stund kvar tills dom skulle öppna dörrarna till det, så, vad göra? Ja, såklart - en paus på Starbucks. Hoho. Och faktiskt, en eggnogg-latte (mums!), en stund att bara sitta och andas, läsa lite The Big Issue (hemlösas tidning, motsvarande Faktum och Situation Sthlm), lyssna på stan, se fram emot dansen, släppa allt annat... det vände humöret lite. Sen blev det en jätterolig kväll, med mycket bra dans, massa prat och skratt med Billy, och med ett par andra som jag inte träffat på några veckor - så det var ändå värt en sen hemgång och tidig morgon. Även om hjärnan är väldigt seg nu. Det fick bli en till kopp. Oh, magen kommer göra uppror resten av dan. Men, kanske kan jag bli klar med uppgiften?
Efter lunch måste jag åka iväg, det är därför jag tvingar mig upp såhär tidigt. Vi ska på ett skolbesök som hör till programmet. Dom anordnar några sådana under året, så att vi ska få se hur det faktiskt kan gå till på skolorna här i landet - inte bara kritisera läroplanen, statistik och teori. Sen ska vi gå ut och äta, klassen och några lärare. Blir säkert bra! Men, just nu hade jag hellre valt sovmorgon och heldag i myskläder hemma framför datorn. Men men. De har sagt också att vi kan prata med hon som anordnar besöken om vi har några speciella önskemål, så kanske kan det bli ett sätt för mig att hitta en skola som aktivt jobbar/vill jobba med jämställdhet och genusmedvetenhet, till mitt projekt? Se där, en sak jag kan ta upp i skrivuppgiften! Som det är dags att återvända till nu... (Jag är i allafall noga med att spara på datorn, att en säkerhetskopia sparas, och att det sparas automatiskt var 5:e minut... Det gäller att lära sig av sina misstag!)
Till helgen kommer Catharina hit, vi ska ses på fredag och gå ut och äta/ta en öl. Mys! På lördag blir det utgång, och kanske julmarknad på Svenska Kyrkan på dan, och på söndag ska jag soooova..!
Bye for now!
Utöver det har jag känt mig lite låg de senaste dagarna. Främst för att jag saknar vissa människor. Syskonbarnen, vänner, familjen... Det blir verkligen ett välbehövligt jullov! Bara få vara med dom som känner mig så väl, i alla fall på ett sätt. För, samtidigt är det rätt skönt att lära känna nytt folk nu, utifrån den jag är idag. Men, det går inte att komma ifrån att jag behöver dom som varit med länge också, det är en speciell vänskap, relation, som inte kan ersättas.
Så ja, saknad, stress, och så en naggande liten längtan efter att träffa någon, den där speciella någon (jag tror ju på att om man lever det liv man vill, mår bra i sig själv, gör saker, träffar folk, så kommer nåt möte nån gång leda till något mer, något bra. Och jag gör ju allt det! Så, när kommer du?), har gjort att humöret inte varit på topp de senaste dagarna. Igår fick jag i alla fall en liten uppåtsväng. Stressade från jobbet för att hinna till dansen, gick lite fel i början och skulle bli sen till lektionen. Bestämde mig för att strunta i den - dom har tio-veckors-cykler, och igår var första gången i nya cyklen, så det skulle vara väldigt basic - och gå direkt till själva allmän-dansen efter lektionen istället. Men, det var fortfarande en bra stund kvar tills dom skulle öppna dörrarna till det, så, vad göra? Ja, såklart - en paus på Starbucks. Hoho. Och faktiskt, en eggnogg-latte (mums!), en stund att bara sitta och andas, läsa lite The Big Issue (hemlösas tidning, motsvarande Faktum och Situation Sthlm), lyssna på stan, se fram emot dansen, släppa allt annat... det vände humöret lite. Sen blev det en jätterolig kväll, med mycket bra dans, massa prat och skratt med Billy, och med ett par andra som jag inte träffat på några veckor - så det var ändå värt en sen hemgång och tidig morgon. Även om hjärnan är väldigt seg nu. Det fick bli en till kopp. Oh, magen kommer göra uppror resten av dan. Men, kanske kan jag bli klar med uppgiften?
Efter lunch måste jag åka iväg, det är därför jag tvingar mig upp såhär tidigt. Vi ska på ett skolbesök som hör till programmet. Dom anordnar några sådana under året, så att vi ska få se hur det faktiskt kan gå till på skolorna här i landet - inte bara kritisera läroplanen, statistik och teori. Sen ska vi gå ut och äta, klassen och några lärare. Blir säkert bra! Men, just nu hade jag hellre valt sovmorgon och heldag i myskläder hemma framför datorn. Men men. De har sagt också att vi kan prata med hon som anordnar besöken om vi har några speciella önskemål, så kanske kan det bli ett sätt för mig att hitta en skola som aktivt jobbar/vill jobba med jämställdhet och genusmedvetenhet, till mitt projekt? Se där, en sak jag kan ta upp i skrivuppgiften! Som det är dags att återvända till nu... (Jag är i allafall noga med att spara på datorn, att en säkerhetskopia sparas, och att det sparas automatiskt var 5:e minut... Det gäller att lära sig av sina misstag!)
Till helgen kommer Catharina hit, vi ska ses på fredag och gå ut och äta/ta en öl. Mys! På lördag blir det utgång, och kanske julmarknad på Svenska Kyrkan på dan, och på söndag ska jag soooova..!
Bye for now!
Titta! Dans!
Efter en relativt lugn förra helg (sen förfest och snabb utgång med Tina och Christine på fredagen, då vi hamnade på en liten bar bara
följt av en seg lördag med barnvaktande på kvällen, och en lugn söndag) blev den här helgen desto mer händelserik! I fredags åkte jag tidigare från skolan, mötte upp Erik på Victoria Station, varifrån vi tog en buss till Bristol!
Tidigare i veckan berättade Erik att några han känner skulle ha en stor hemmafest där och att han gärna ville dit, och, lite sådär lagom spontant sa jag att Okej, jag hänger på! Kan ju vara kul att se något utanför London, träffa lite annat folk och så, tänkte jag. Eriks barndomskompis Jennie bor också i Bristol, flyttade dit till sin pojkvän förra året, och vi hade lyxen att få bo hos dom! Dom har ett eget hus, och det var så ovant att komma hem till några i samma ålder som hade ett ordentligt hus, snyggt inrett, med vardagsrum, liten trädgård, kaklat badrum, och t.om ett stort extrarum! Haha, man blir ju inte direkt bortskämd med living standards här i stan... Dom var för övrigt otroligt snälla, generösa och gästvänliga, Jennie och Niel.
Jennie mötte upp oss på busstationen, och i regnet och blåsten tog vi oss hem till dom, med ett snabbt stop på Tesco för mat-inhandling. Väl hemma hos dom åt vi middag, drack lite vin, och piffade oss lite, innan dom tog oss till deras lokala pub för några öl. Så skönt ställe, såndär riktig brittisk pub. Inte sådär mörk och murrig som svenska "brittiska" pubar - utan lite sådär småskabbig, med möbler utställda lite härochdär, lite för stark belysning, och bara lokalt klientel där alla känner alla. Men det är så charmigt på sitt sätt! Efter ett tag tog Erik och jag bussen ner till stan, och efter att ha snurrat runt i spöregnet lyckades vi möta upp Rychard som tog oss till festen. Det var lite synd, för dom hade gjort iordning i husets källare, fixat dj-anläggning och grejer, men så hade landlorden fått nys om planerna, och satt stop för det, sa att dom skulle bli vräkta om folk skulle vara där... Dom visade oss ändå hur det såg ut, och det var riktigt schysst! Stenväggar, valv, små rum, gångar... och så hade dom satt upp små röda lampor - riktigt schysst, som sagt! Festen var okej ändå, men, de flesta som var där var ju lite yngre... och även om det bara handlar om några år så kan det ibland göra stor skillnad. Vi var där några timmar ändå, sov sen lääänge nästa dag. Och fick frukost framdukat när vi väl kommit upp - som sagt, otroligt gästvänliga värdar! Vädret var helt värdelöst hela helgen, med regn och stormvindar, så det hade inte varit nån idé att stressat upp tidigt för att ta en tur runt stan... Jag hade bokat resa hem runt två, Erik stannade kvar ett tag. Det var jättekul att komma iväg lite, kul att se en annan stad, träffa bra folk, bara ha en liten mini-getaway! Men det kändes riktigt bra att komma tillbaka hem också. Så fort bussen kom in vid Knightsbridge, Kensington, förbi Hyde Park, till sist till Victoria, så kände jag den där starka känslan genomsyra hela kroppen - samma känsla som jag kände på flygbussen första gången jag kom tillbaka till stan, sommaren efter första året här, som jag några dagar senare kunde sätta ord på, känslan av att vara hemma.
Från Victoria åkte jag hem, åt och duschade och fixade mig lite snabbt, och sen var det äntligen dags för min swing dance-kväll! En lördag varje månad anordnar dom det på en klubb, tre våningar med dans! En våning med kurser, en våning med 50-60-tals lite rockigare musik, och en våning med musik från 20-talet och framåt. Så jäkla skoj!
Jag mötte upp Billy först, vi gick till en pub för en pint (behövde en återställare kände jag) och satt och snackade ett tag, innan vi till sist gick och dansade the night away! Ser fram emot när jag kommer lära känna ännu fler folk i de här sammanhangen, det blir ju lättare att dansa med folk då. Nu blev det mest med Billy, ett par andra som jag känner lite sen tidigare, och några andra "nya". Men Billy är en av mina favoriter att dansa med, så, det gjorde inte så mycket. Och åh, så himla skoj bara att stå och kolla på folk - många går verkligen in för det fullt ut och klär upp sig i riktiga retro-outfits, så det känns verkligen som att man hamnat x antal årtionden bakåt i tiden! Jag var lite kär i min egen outfit också, skulle gärna ha en garderob full med bara såna kläder!
Före...
Och efter, trött men glad halv 4 på morgonen! 
Och... world exclusive! En lindy hop:ande Karin på film! Jag lyckades nämligen filma lite när jag och Billy dansade! Vill kunna visa lite vad det är jag faktiskt gör, vad det är jag tycker är så roligt! Kvalitén är ju inte nåt att skryta om. Jag bara satte upp kameran på som ett bord och hoppades att vi skulle komma med, typ. Tyvärr råkade nån stöta till den ganska snart, så vi är inte helt i bild hela tiden, och ljuset är ju inte direkt bra. Och det är synd att man inte riktigt ser benen; våra snygga Charleston-sparkar till exempel! Men, det kanske ändå ger en idé av vad det är jag gör! Så, håll till godo!
Nu rullar House i bakgrunden, sen blir det nog en rätt tidig kväll i säng.
följt av en seg lördag med barnvaktande på kvällen, och en lugn söndag) blev den här helgen desto mer händelserik! I fredags åkte jag tidigare från skolan, mötte upp Erik på Victoria Station, varifrån vi tog en buss till Bristol! 
Tidigare i veckan berättade Erik att några han känner skulle ha en stor hemmafest där och att han gärna ville dit, och, lite sådär lagom spontant sa jag att Okej, jag hänger på! Kan ju vara kul att se något utanför London, träffa lite annat folk och så, tänkte jag. Eriks barndomskompis Jennie bor också i Bristol, flyttade dit till sin pojkvän förra året, och vi hade lyxen att få bo hos dom! Dom har ett eget hus, och det var så ovant att komma hem till några i samma ålder som hade ett ordentligt hus, snyggt inrett, med vardagsrum, liten trädgård, kaklat badrum, och t.om ett stort extrarum! Haha, man blir ju inte direkt bortskämd med living standards här i stan... Dom var för övrigt otroligt snälla, generösa och gästvänliga, Jennie och Niel. Jennie mötte upp oss på busstationen, och i regnet och blåsten tog vi oss hem till dom, med ett snabbt stop på Tesco för mat-inhandling. Väl hemma hos dom åt vi middag, drack lite vin, och piffade oss lite, innan dom tog oss till deras lokala pub för några öl. Så skönt ställe, såndär riktig brittisk pub. Inte sådär mörk och murrig som svenska "brittiska" pubar - utan lite sådär småskabbig, med möbler utställda lite härochdär, lite för stark belysning, och bara lokalt klientel där alla känner alla. Men det är så charmigt på sitt sätt! Efter ett tag tog Erik och jag bussen ner till stan, och efter att ha snurrat runt i spöregnet lyckades vi möta upp Rychard som tog oss till festen. Det var lite synd, för dom hade gjort iordning i husets källare, fixat dj-anläggning och grejer, men så hade landlorden fått nys om planerna, och satt stop för det, sa att dom skulle bli vräkta om folk skulle vara där... Dom visade oss ändå hur det såg ut, och det var riktigt schysst! Stenväggar, valv, små rum, gångar... och så hade dom satt upp små röda lampor - riktigt schysst, som sagt! Festen var okej ändå, men, de flesta som var där var ju lite yngre... och även om det bara handlar om några år så kan det ibland göra stor skillnad. Vi var där några timmar ändå, sov sen lääänge nästa dag. Och fick frukost framdukat när vi väl kommit upp - som sagt, otroligt gästvänliga värdar! Vädret var helt värdelöst hela helgen, med regn och stormvindar, så det hade inte varit nån idé att stressat upp tidigt för att ta en tur runt stan... Jag hade bokat resa hem runt två, Erik stannade kvar ett tag. Det var jättekul att komma iväg lite, kul att se en annan stad, träffa bra folk, bara ha en liten mini-getaway! Men det kändes riktigt bra att komma tillbaka hem också. Så fort bussen kom in vid Knightsbridge, Kensington, förbi Hyde Park, till sist till Victoria, så kände jag den där starka känslan genomsyra hela kroppen - samma känsla som jag kände på flygbussen första gången jag kom tillbaka till stan, sommaren efter första året här, som jag några dagar senare kunde sätta ord på, känslan av att vara hemma.
Från Victoria åkte jag hem, åt och duschade och fixade mig lite snabbt, och sen var det äntligen dags för min swing dance-kväll! En lördag varje månad anordnar dom det på en klubb, tre våningar med dans! En våning med kurser, en våning med 50-60-tals lite rockigare musik, och en våning med musik från 20-talet och framåt. Så jäkla skoj!
Jag mötte upp Billy först, vi gick till en pub för en pint (behövde en återställare kände jag) och satt och snackade ett tag, innan vi till sist gick och dansade the night away! Ser fram emot när jag kommer lära känna ännu fler folk i de här sammanhangen, det blir ju lättare att dansa med folk då. Nu blev det mest med Billy, ett par andra som jag känner lite sen tidigare, och några andra "nya". Men Billy är en av mina favoriter att dansa med, så, det gjorde inte så mycket. Och åh, så himla skoj bara att stå och kolla på folk - många går verkligen in för det fullt ut och klär upp sig i riktiga retro-outfits, så det känns verkligen som att man hamnat x antal årtionden bakåt i tiden! Jag var lite kär i min egen outfit också, skulle gärna ha en garderob full med bara såna kläder!
Före...
Och efter, trött men glad halv 4 på morgonen! 
Och... world exclusive! En lindy hop:ande Karin på film! Jag lyckades nämligen filma lite när jag och Billy dansade! Vill kunna visa lite vad det är jag faktiskt gör, vad det är jag tycker är så roligt! Kvalitén är ju inte nåt att skryta om. Jag bara satte upp kameran på som ett bord och hoppades att vi skulle komma med, typ. Tyvärr råkade nån stöta till den ganska snart, så vi är inte helt i bild hela tiden, och ljuset är ju inte direkt bra. Och det är synd att man inte riktigt ser benen; våra snygga Charleston-sparkar till exempel! Men, det kanske ändå ger en idé av vad det är jag gör! Så, håll till godo!
Nu rullar House i bakgrunden, sen blir det nog en rätt tidig kväll i säng.
Brr.
Efter att än en gång lagt mig i ett småkyligt rum, och vaknat med kall näsa, kände jag imorse att Nej, nu är det nog. Några klick senare var ett elektriskt element reserverat på Argos, och några timmar senare stod det hemma hos mig! £20, lätt värt! Återstår att se om jag kan få det att funka. Även en trött och sen onsdagskväll. Sen funderar jag på om jag kan skaffa en sån tidsinställd kontakt... så att jag kan ställa in att det går igång en stund innan jag vaknar - så jag slipper vakna med kall näsa igen! Hmm...
Har egentligen inte varit direkt galet upptagen senaste tiden, det är inte därför det inte blivit så mycket skrivet, mer att jag inte känt nåt direkt behov av att skriva av mig. Saker börjar lugna ner sig, tror jag visst. Behöver inte få ur mig frustration över landladies och irriterande lägenheter, exempelvis... Inte än, i alla fall! Fick höra från Tristan i fredags att Ewa, som är som en mellanhand mellan oss och den riktiga landladyn, inte är riktigt så trevlig som hon verkar. Eller tja, som alla bryr hon sig ju mest bara om pengarna. Hon är i alla fall fortsatt trevlig mot mig. Hon kom hit igår, jag betalade hyran och sånt, och skrev på kontraktet. Blev positivt överraskad när jag insåg att även fast det är 6 månaders kontrakt så kan jag flytta tidigare, då gäller bara att jag hittar en ersättare. Och, det är ju så jag är van att det är! Visste bara inte att det var så det skulle funka här också. Så, det var skönt. Och så pratade vi lite om duschen. Hon skulle försöka fixa glappet i själva duschhandtaget, eller vad man kallar det - det som man kan sätta fast duschen i så man inte behöver hålla i den. Sen skulle hon prata med landladyn om att eventuellt fixa trycket... Jag hoppas inte på för mycket, men, det skulle vara så jäkla skönt om det blev fixat. Jag frågade bara snällt igår dock, och försökte lägga fram det på ett bra sätt - jag är ingen jobbig bitch i onödan!
Förra veckan fick jag äntligen göra min presentationer i skolan, så skönt att ha det gjort! Jag föredrar definitivt att göra saker först, har jag märkt. Det är så skönt att få undan det, att inte behöva ha saker liggande i bakhuvudet. Och så blir det skönt nu att ha ett par veckor med att, i alla fall i en kurs, bara lyssna på andra presentationer! Fast, vi kommer nog få några uppgifter utöver det också. Men men. Det gick rätt bra i alla fall. Speciellt sista presentationen som skulle handla om vår egen process - vad är det för problem vi vill jobba med? Hur har vi kommit på det? Vad har lett oss fram till var vi är idag? Hur tänker vi om framtiden? Osv osv - fick jag flera positiva kommentarer till efteråt! Jätteskönt eftersom jag kände mig tveksam på hur pass väl jag faktiskt gjorde mig förstodd... Eftersom vi kommer från så otroligt olika bakgrunder är det svårt att veta vilken nivå man ska lägga saker på, hur man ska förklara för att det ska komma fram på ett bra sätt... Men, det var i alla fall flera som verkade hänga med bra!
Sen i fredags gick jag till skolans bibliotek och lånade hem ett gäng böcker.
Eftersom det (kanske) kommer vara lite lugnare nu några veckor tänkte jag passa på att äntligen sätta mig in lite i mitt nya fält - hur jämställdhetsutvecklingen i skolan varit i det här landet de senaste årtiondena. Sverige har jag ju rätt bra koll på vid det här laget, vilket jag ju kommer ha hjälp av även om/när det blir att jag jobbar här, men, jag måste ju veta mer om vad som faktiskt hänt och händer här också!
Har snart läst ut den första jag börjat med - måste inse att jag inte kommer kunna läsa alla pärm-pärm, hur gärna jag än vill... - som Gaby Weiner varit med och skrivit, en av de otroligt insatta och engagerade personer i det här ämnet, som för övrigt jobbar på Umeå Universitet (!), och är "kompis" med en av mina lärare och handledare Dave! Wohoo!
I förmiddags innan jobbet tog jag en snabb sväng ner på stan, för att lämna tillbaka en kofta, och hämta upp elementet på vägen hem. På väg tillbaka från stan behövde jag pigga upp mig lite för att kunna läsa på bussen på väg hem, så, jag provade en av Starbucks' jul-nyheter: black cherry mocha. Pure candy!
Fast, den där kombination med frukt/bär och choklad är ju egentligen inte min grej, så, jag håller mig nog till Gingerbread Latte framöver... Mmm... Det var i alla fall lite mysigt att sitta där, längst fram på bussen, med latten i hand, läsandes Closing the Gender Gap, sucka för mig själv över att ända tills 1986 var det i lag förbjudet att prata om homosexualitet i sexualundervisningen (vilket tydligen mest var en politisk markering, eftersom knappt några skolor överhuvudtaget hade nån sexualundervisning. Och även om den fanns så hade föräldrar rätt att säga att deras barn inte behövde ta dom lektionerna), och skratta till åt ett citat från Thatcher, om att feminism och liknande hör till det förgångna ("Fabians, Marxists, feminists and the like - whose time is past and who have got fatally out of step with the world we live in") - in your dreams! Hoho.
Nej, fixa element och sen sova. Så mycket för den tidiga kvällen jag hade tänkt... Imorrn, kanske?
Haha, det är för övrigt lite roligt med de olika rutiner vi har här i lägenheten. Har märkt att ungefär när jag brukar gå och lägga mig så är det middagsdags för Tristan. Oh well!
Har egentligen inte varit direkt galet upptagen senaste tiden, det är inte därför det inte blivit så mycket skrivet, mer att jag inte känt nåt direkt behov av att skriva av mig. Saker börjar lugna ner sig, tror jag visst. Behöver inte få ur mig frustration över landladies och irriterande lägenheter, exempelvis... Inte än, i alla fall! Fick höra från Tristan i fredags att Ewa, som är som en mellanhand mellan oss och den riktiga landladyn, inte är riktigt så trevlig som hon verkar. Eller tja, som alla bryr hon sig ju mest bara om pengarna. Hon är i alla fall fortsatt trevlig mot mig. Hon kom hit igår, jag betalade hyran och sånt, och skrev på kontraktet. Blev positivt överraskad när jag insåg att även fast det är 6 månaders kontrakt så kan jag flytta tidigare, då gäller bara att jag hittar en ersättare. Och, det är ju så jag är van att det är! Visste bara inte att det var så det skulle funka här också. Så, det var skönt. Och så pratade vi lite om duschen. Hon skulle försöka fixa glappet i själva duschhandtaget, eller vad man kallar det - det som man kan sätta fast duschen i så man inte behöver hålla i den. Sen skulle hon prata med landladyn om att eventuellt fixa trycket... Jag hoppas inte på för mycket, men, det skulle vara så jäkla skönt om det blev fixat. Jag frågade bara snällt igår dock, och försökte lägga fram det på ett bra sätt - jag är ingen jobbig bitch i onödan!
Förra veckan fick jag äntligen göra min presentationer i skolan, så skönt att ha det gjort! Jag föredrar definitivt att göra saker först, har jag märkt. Det är så skönt att få undan det, att inte behöva ha saker liggande i bakhuvudet. Och så blir det skönt nu att ha ett par veckor med att, i alla fall i en kurs, bara lyssna på andra presentationer! Fast, vi kommer nog få några uppgifter utöver det också. Men men. Det gick rätt bra i alla fall. Speciellt sista presentationen som skulle handla om vår egen process - vad är det för problem vi vill jobba med? Hur har vi kommit på det? Vad har lett oss fram till var vi är idag? Hur tänker vi om framtiden? Osv osv - fick jag flera positiva kommentarer till efteråt! Jätteskönt eftersom jag kände mig tveksam på hur pass väl jag faktiskt gjorde mig förstodd... Eftersom vi kommer från så otroligt olika bakgrunder är det svårt att veta vilken nivå man ska lägga saker på, hur man ska förklara för att det ska komma fram på ett bra sätt... Men, det var i alla fall flera som verkade hänga med bra!
Sen i fredags gick jag till skolans bibliotek och lånade hem ett gäng böcker.
Eftersom det (kanske) kommer vara lite lugnare nu några veckor tänkte jag passa på att äntligen sätta mig in lite i mitt nya fält - hur jämställdhetsutvecklingen i skolan varit i det här landet de senaste årtiondena. Sverige har jag ju rätt bra koll på vid det här laget, vilket jag ju kommer ha hjälp av även om/när det blir att jag jobbar här, men, jag måste ju veta mer om vad som faktiskt hänt och händer här också!Har snart läst ut den första jag börjat med - måste inse att jag inte kommer kunna läsa alla pärm-pärm, hur gärna jag än vill... - som Gaby Weiner varit med och skrivit, en av de otroligt insatta och engagerade personer i det här ämnet, som för övrigt jobbar på Umeå Universitet (!), och är "kompis" med en av mina lärare och handledare Dave! Wohoo!
I förmiddags innan jobbet tog jag en snabb sväng ner på stan, för att lämna tillbaka en kofta, och hämta upp elementet på vägen hem. På väg tillbaka från stan behövde jag pigga upp mig lite för att kunna läsa på bussen på väg hem, så, jag provade en av Starbucks' jul-nyheter: black cherry mocha. Pure candy!
Fast, den där kombination med frukt/bär och choklad är ju egentligen inte min grej, så, jag håller mig nog till Gingerbread Latte framöver... Mmm... Det var i alla fall lite mysigt att sitta där, längst fram på bussen, med latten i hand, läsandes Closing the Gender Gap, sucka för mig själv över att ända tills 1986 var det i lag förbjudet att prata om homosexualitet i sexualundervisningen (vilket tydligen mest var en politisk markering, eftersom knappt några skolor överhuvudtaget hade nån sexualundervisning. Och även om den fanns så hade föräldrar rätt att säga att deras barn inte behövde ta dom lektionerna), och skratta till åt ett citat från Thatcher, om att feminism och liknande hör till det förgångna ("Fabians, Marxists, feminists and the like - whose time is past and who have got fatally out of step with the world we live in") - in your dreams! Hoho. Nej, fixa element och sen sova. Så mycket för den tidiga kvällen jag hade tänkt... Imorrn, kanske?
Haha, det är för övrigt lite roligt med de olika rutiner vi har här i lägenheten. Har märkt att ungefär när jag brukar gå och lägga mig så är det middagsdags för Tristan. Oh well!
Magnus Betnér...
... var såklart grymt bra! Fick till och med chansen att prata lite med honom innan showen! Eller, Johanna pratade; jag stod bredvid och mest bara log och nickade, haha. Han sa i alla fall att han kommer vara här typ en vecka varje månad och köra shower, så, det är mycket möjligt att det blir en repris av denna kväll! Undrar hur mycket nytt material han gör dock, eller om det är mest samma...
Det var två andra som körde innan honom, en tjej som var väldigt bra, en kille som inte var så bra. Han hade några bra skämt, men, var lite för sexistisk och grabbig för min smak. I alla fall så träffade jag tydligen Magnus manager i trappan när jag skulle på toa, blev en lite rolig konversation.
- Are you enjoying the show?
- Yeah, the first act was great, the second not so much. But I'm sure it'll be great now!
- Yeah, I presume you're here to see Magnus?
- Yeah, have you seen him before?
- I manage him.
- Oh! Okej, eh, hehe.
På ett sätt var det ju lite skumt att höra honom på småful amerikansk-engelska, speciellt när typ alla utom två i publiken var svenskar, och när jag jämför med när jag och bror såg honom på Storan i Göteborg för några år sen (bästa presenten!), men, å andra sidan var det jäkligt schysst att se honom på ett så litet ställe, att sitta på andra raden bland vaddå, inte ens hundra pers. En rolig kväll, helt enkelt!
Efteråt gick de flesta i vårt lilla "gäng" hem, men, jag, Erik och Sofia stannade kvar och tog en öl; vi tre som nu är östklicken, haha!
Idag har jag jobbat igen, går fortsatt bara bra, och så har jag tagit på mig att sitta barnvakt på lördag. Borde dock bli till senast halv elva, så, jag försöker fortfarande styra upp utgång till efter det! Eller hm, kanske kan ta det på fredag istället..? Får se. Idag var det i alla fall skönt att komma hem till en tom lägenhet efter jobbet och spendera kvällen såhär:
Dags att uppdatera mig på lite svensk tv!
Det var två andra som körde innan honom, en tjej som var väldigt bra, en kille som inte var så bra. Han hade några bra skämt, men, var lite för sexistisk och grabbig för min smak. I alla fall så träffade jag tydligen Magnus manager i trappan när jag skulle på toa, blev en lite rolig konversation.
- Are you enjoying the show?
- Yeah, the first act was great, the second not so much. But I'm sure it'll be great now!
- Yeah, I presume you're here to see Magnus?
- Yeah, have you seen him before?
- I manage him.
- Oh! Okej, eh, hehe.
På ett sätt var det ju lite skumt att höra honom på småful amerikansk-engelska, speciellt när typ alla utom två i publiken var svenskar, och när jag jämför med när jag och bror såg honom på Storan i Göteborg för några år sen (bästa presenten!), men, å andra sidan var det jäkligt schysst att se honom på ett så litet ställe, att sitta på andra raden bland vaddå, inte ens hundra pers. En rolig kväll, helt enkelt!
Efteråt gick de flesta i vårt lilla "gäng" hem, men, jag, Erik och Sofia stannade kvar och tog en öl; vi tre som nu är östklicken, haha!
Idag har jag jobbat igen, går fortsatt bara bra, och så har jag tagit på mig att sitta barnvakt på lördag. Borde dock bli till senast halv elva, så, jag försöker fortfarande styra upp utgång till efter det! Eller hm, kanske kan ta det på fredag istället..? Får se. Idag var det i alla fall skönt att komma hem till en tom lägenhet efter jobbet och spendera kvällen såhär:
Dags att uppdatera mig på lite svensk tv!
Oh yes!
Haha, ibland överraskar den här stan mig! I mitten av förra veckan beställde jag dels ett bank statement från HSBC, dels ett studenkort till tunnelbanan/bussar/osv. Bankpapperet (som jag behöver för att öppna ett konto med en ny bank, Natwest denna gång, där man ska kunna öppna konton samma dag, utan att behöva skicka massa papper hit och dit, vilket jag fick göra hos Barclays, som jag fortfarande väntar på svar från) skulle ta upp till en vecka att komma, studentkortet upp till två veckor. Lägg till poststrejken på det, så räknade jag med att det skulle ta ännu längre tid. Men! Båda breven kom redan idag! Så nu blir det strax en sväng ner till Bethnal Green Road för att styra upp livet lite. Skönt!
Och Alex, du vet att du bara är en flygbokning bort från att ha en lika mysig helg som pappa precis haft... ;)
Och Alex, du vet att du bara är en flygbokning bort från att ha en lika mysig helg som pappa precis haft... ;)
Slutet på helgen.
Haha, det verkar vara standard här att hänga framför TV:n med laptops i knät. Jag klagar inte! Jag joinade Tristan framför Groundhog Day, efter ett tag kom Jethro hem från jobbet, och nu rullar en Austin Powers. Hoho. I takt med att batteriet minskar, minskar även min energi - snart tackar jag för mig och kryper till kojs.
Så, vad har vi gjort de senaste dagarna? I lördags möttes vi upp vid Trafalgar Square, åt lunch nere i en krypta där, lite häftigt! Pappa och B-I gick på en utställning sen, men, jag tog en sväng på "stan" istället - och lyckades med lite shopping. Träffade sen Tina och hennes kompis, och tog en mysig fika med dom vid Carnaby Street. På väg dit fick jag en överraskande underbar nyhet, som fick mig att, bland allt folk en lördageftermiddag mitt i stan, med en av de mest välbekanta rösterna på andra sidan telefonen, torka tårarna som bara rann av glädje! Och fick mig att önska att jag bara kunde beema mig till Sundsvall om så bara för en kort stund, så att jag faktiskt skulle kunna krama om mitt älskade hjärta, som är alldeles för långt borta.
På kvällen hade vi planerat att gå till en gammal pub jag läst om på en London-blogg, där Charles Dickens och hans likar tydligen hängde, och efter många om och men hittade vi till slut dit. (På vägen dit blev jag ännu en gång inte förvånad över denna lilla värld i stora staden. Det började i onsdags, när jag stod på tunnelbanestationen och väntade på de andra, innan vi skulle ut och supa med prinsen ni vet, och jag helt plötsligt ser Iain från Lindy Hopen ställa sig en bit bort! Han skulle tydligen på nån kvällsöppetgrej på nåt museum. Och så i lördags, när jag stressar nerför Charing Cross Road, vem kommer inte ut från en affär helt plötsligt? Densamma Iain! Vad är oddsen, liksom.) Det blev en snabb och god middag och öl innan vi tog en taxi till Lyceum Theatre, och musikalen Lion King! Och jag blev än en gång lycklig in i själen av den fantastiska showen. Jag tycker att den är helt underbar! Även om den var lite lite bättre första gången Sylle och jag var där, när man inte visste alls vad som väntade. Men jag satt och tänkte att när Carin kommer och hälsar på, då borde vi gå och se den! En av alla saker jag förknippar med henne är förkärleken för Disney-filmer, och Lejonkungen som ett av TV-spelen vi utan att tröttna gång efter gång spelade hos henne (eller ja, hon spelade och jag kollade på, eftersom jag inte riktigt kunde den där Nintendo-dosan. Och så blev det tvärtom hemma hos mig, där Amigan var min andra hand!). Och så satt jag med en värk i kroppen av saknad efter älskade Emma och Sylle, och tänkte på hur vi borde göra en repris på praktik-tiden, och gå på Mamma Mia när ni kommer hit! Eller vad säger ni? ;)
Idag har det varit en skön söndag, och en bra avslutning på familjehelgen. Vi möttes upp i regnet vid Liverpool Street, och gick till Spitafields Market, och strosade runt där under takskyddet. Vi gick sen vidare till Sunday Up Market och åt god lunch och kollade på massa mer marknads-stånd, och gick sen upp för Brick Lane, vidare till Columbia Road och blomstermarknaden (där jag gick med Duncan för sådär mer än ett år sen. Mhm, det skulle vara fint att få dejta någon annan här, så att jag kan göra nya minnen till speciella platser här), gick förbi hem till mig och dumpade dagens inköp (=presenter) bland annat i form av min fina växt, och två egna kuddar (så att Jethro kan få tillbaka sina extrakuddar som jag har lånat tills nu), innan vi avslutade helgen på ett jättemysigt café upp mot London Fields. Det var ett av ställena jag brukade gå till förra sommaren för en kaffe innan jobbet (jag ska förresten träffa den familjen nästa helg!), och är ett supermysigt och hemtrevligt litet café. Och ni kan ju bara gissa min glädje när jag såg att de säljer teburkar! och löstéer! i massor! Definitivt mitt nya andra hem.
Resten av eftermiddagen/kvällen lyckades jag se till att plugga lite en stund, mellan att lägga in och sortera helgens bilder, och hänga i kära vardagsrummet. Oh, fick precis en förfrågan från Deborah - mamman till lilla Lily - om jag kan jobba på tisdag istället för imorrn, vilket faktiskt passar ganska bra! Då har jag hela dan på mig imorrn att ta igen all pluggning (vilket faktiskt inte är så mycket med tanke på att vi haft "study week" den här veckan. Självklart finns det alltid massor att läsa, men, vi har inte några överväldigande uppgifter att göra. Vilket såklart har varit skönt eftersom jag då helt kunnat njuta av helgen!), så att jag vet inför resten av veckan ungefär hur mycket jag behöver göra.
Så, imorrn blir det plugg och dans, på tisdag lite plugg, jobb, och sen stand up-kväll med bland andra Magnus Betnér! För £5, alltså typ 60 kr! Galet billigt om man jämför med hans shower i Sverige. Ska bli så jäkla skoj! Jobb igen på onsdag, skola på torsdag och fredag... Och till helgen ska jag försöka styra upp nån rolig utgång, det var lite för längesen nu, hehe. Kan nog bli en bra vecka!
Så, vad har vi gjort de senaste dagarna? I lördags möttes vi upp vid Trafalgar Square, åt lunch nere i en krypta där, lite häftigt! Pappa och B-I gick på en utställning sen, men, jag tog en sväng på "stan" istället - och lyckades med lite shopping. Träffade sen Tina och hennes kompis, och tog en mysig fika med dom vid Carnaby Street. På väg dit fick jag en överraskande underbar nyhet, som fick mig att, bland allt folk en lördageftermiddag mitt i stan, med en av de mest välbekanta rösterna på andra sidan telefonen, torka tårarna som bara rann av glädje! Och fick mig att önska att jag bara kunde beema mig till Sundsvall om så bara för en kort stund, så att jag faktiskt skulle kunna krama om mitt älskade hjärta, som är alldeles för långt borta.
På kvällen hade vi planerat att gå till en gammal pub jag läst om på en London-blogg, där Charles Dickens och hans likar tydligen hängde, och efter många om och men hittade vi till slut dit. (På vägen dit blev jag ännu en gång inte förvånad över denna lilla värld i stora staden. Det började i onsdags, när jag stod på tunnelbanestationen och väntade på de andra, innan vi skulle ut och supa med prinsen ni vet, och jag helt plötsligt ser Iain från Lindy Hopen ställa sig en bit bort! Han skulle tydligen på nån kvällsöppetgrej på nåt museum. Och så i lördags, när jag stressar nerför Charing Cross Road, vem kommer inte ut från en affär helt plötsligt? Densamma Iain! Vad är oddsen, liksom.) Det blev en snabb och god middag och öl innan vi tog en taxi till Lyceum Theatre, och musikalen Lion King! Och jag blev än en gång lycklig in i själen av den fantastiska showen. Jag tycker att den är helt underbar! Även om den var lite lite bättre första gången Sylle och jag var där, när man inte visste alls vad som väntade. Men jag satt och tänkte att när Carin kommer och hälsar på, då borde vi gå och se den! En av alla saker jag förknippar med henne är förkärleken för Disney-filmer, och Lejonkungen som ett av TV-spelen vi utan att tröttna gång efter gång spelade hos henne (eller ja, hon spelade och jag kollade på, eftersom jag inte riktigt kunde den där Nintendo-dosan. Och så blev det tvärtom hemma hos mig, där Amigan var min andra hand!). Och så satt jag med en värk i kroppen av saknad efter älskade Emma och Sylle, och tänkte på hur vi borde göra en repris på praktik-tiden, och gå på Mamma Mia när ni kommer hit! Eller vad säger ni? ;)
Idag har det varit en skön söndag, och en bra avslutning på familjehelgen. Vi möttes upp i regnet vid Liverpool Street, och gick till Spitafields Market, och strosade runt där under takskyddet. Vi gick sen vidare till Sunday Up Market och åt god lunch och kollade på massa mer marknads-stånd, och gick sen upp för Brick Lane, vidare till Columbia Road och blomstermarknaden (där jag gick med Duncan för sådär mer än ett år sen. Mhm, det skulle vara fint att få dejta någon annan här, så att jag kan göra nya minnen till speciella platser här), gick förbi hem till mig och dumpade dagens inköp (=presenter) bland annat i form av min fina växt, och två egna kuddar (så att Jethro kan få tillbaka sina extrakuddar som jag har lånat tills nu), innan vi avslutade helgen på ett jättemysigt café upp mot London Fields. Det var ett av ställena jag brukade gå till förra sommaren för en kaffe innan jobbet (jag ska förresten träffa den familjen nästa helg!), och är ett supermysigt och hemtrevligt litet café. Och ni kan ju bara gissa min glädje när jag såg att de säljer teburkar! och löstéer! i massor! Definitivt mitt nya andra hem.
Resten av eftermiddagen/kvällen lyckades jag se till att plugga lite en stund, mellan att lägga in och sortera helgens bilder, och hänga i kära vardagsrummet. Oh, fick precis en förfrågan från Deborah - mamman till lilla Lily - om jag kan jobba på tisdag istället för imorrn, vilket faktiskt passar ganska bra! Då har jag hela dan på mig imorrn att ta igen all pluggning (vilket faktiskt inte är så mycket med tanke på att vi haft "study week" den här veckan. Självklart finns det alltid massor att läsa, men, vi har inte några överväldigande uppgifter att göra. Vilket såklart har varit skönt eftersom jag då helt kunnat njuta av helgen!), så att jag vet inför resten av veckan ungefär hur mycket jag behöver göra.
Så, imorrn blir det plugg och dans, på tisdag lite plugg, jobb, och sen stand up-kväll med bland andra Magnus Betnér! För £5, alltså typ 60 kr! Galet billigt om man jämför med hans shower i Sverige. Ska bli så jäkla skoj! Jobb igen på onsdag, skola på torsdag och fredag... Och till helgen ska jag försöka styra upp nån rolig utgång, det var lite för längesen nu, hehe. Kan nog bli en bra vecka!
Bilderbilderbilder
Okej, massa bilder coming up, eftersom jag inte orkat lägga in några till tidigare inlägg!
Först från cocktail-kvällen med Stina och Johanna förra veckan.
Nya rummet, lägenheten och området utanför!
Middagen innan Chicago.
Mysiga teater-restaurangen i Covent Garden!
Nere vid Themsen efter utställningarna på Somerset House.
Afternoon Tea på Bea's of Bloomsbury!
Kvällste på Kingly Court efter Lejonkungen.
Sunday Up Market.
Sista fika i Hackney!
Gillar mitt fönster ut mot gården, med nya blomman (tack pappa!)
Först från cocktail-kvällen med Stina och Johanna förra veckan.
Nya rummet, lägenheten och området utanför!
Middagen innan Chicago.
Mysiga teater-restaurangen i Covent Garden!
Nere vid Themsen efter utställningarna på Somerset House.
Afternoon Tea på Bea's of Bloomsbury!
Kvällste på Kingly Court efter Lejonkungen.
Sunday Up Market.
Sista fika i Hackney!
Gillar mitt fönster ut mot gården, med nya blomman (tack pappa!)
Weekend break
Jag har varit galet trött idag. Kombination av att trängas med allt folk i stan, gå på utställning om fashion med massa intryck, kanske att både vara ovan med att inte bara vara själv, och samtidigt slappna av lite extra av att vara med pappa... Eller bara livet.
Igår mötte jag upp pappa och Britt-Inger vid Bethnal Green, vi åkte hem till mig i sköna solskenet, drack lite te och kaffe och åt choklad (söta pappa hade med sig inte mindre än fyra vinter-chokladkakor! Så nu har jag så jag klarar mig ett tag, hehe. Tur att den var god!), jag packade upp väskan med grejer som världens bästa pappa släpat med sig till mig (min filt! mysiga tofflor! täcke! muggar och teburkar! bland annat), innan vi åkte ner till stan för kvällens underhållning: middag och musikal! De hade hittat en deal med middag som var billigare än bara musikalbiljetterna, haha. Okej då! Och det var riktigt bra mat! Sen såg vi Chicago, vilken var bra, men... vi har alla sett bättre. Jag har min topp tre som visar sig vara svår att slå: We Will Rock You, Lion King och Mamma Mia! Men, det var en trevlig kväll!
Idag möttes vi upp vid Tottenham Court Road, gick och åt lunch på ett jättemysigt ställe vid Covent Garden, där de ibland har teateruppvisningar mitt i restaurangen - och även om de inte har det så känns det nästan som att man sitter mitt i en teaterkuliss. Var riktigt god mat där också, vi tog alla samma fyllda crêpe, mums mums. Sen gick vi ner till Somerset House och kikade på utställningar, gick sen längs med Themsen en bit innan vi gick upp vid Leicester Square, där det slutade med att vi köpte biljetter till Lion King-musikalen till imorrn kväll..! Eftersom vi var lite halvnöjda bara med Chicago och jag pratat om hur underbar Lejonkungen är, så, tja... Så blev det! Sen tog vi oss till ett café DN tipsat om för afternoon tea - och dit ska jag definitivt igen! Gott te och goda scones, och massvis med kakor och glaserade muffins som såg helt gudomligt goda ut, som jag måste tillbaka för att prova! Elinor, kanske när du kommer hit? För ja - nu har jag mitt första vän-besök inbokat! Elinor kommer hit första helgen i december, det kommer bli så sjuukt skoj! Och jo, det här cafét ligger precis vid en hållplats där "min" buss går förbi - perfekt!
Kvällen avslutades med god grekisk middag. Det blir mycket äta gott såna här helger! Jag blev lite extra glad ikväll, när vi helt random sprang in i en inkastare för en grekisk restaurang, där det visade sig att de hade vegetariska stuffed tomatoes! Okej, såhär: För typ 11 år sen var vi familjen på Kreta, och en kväll åt jag så sjukt goda stuffed tomatoes på en restaurang. Vi har gjort flera goda varianter hemma sen dess, men jag har alltid längtat efter att få äta det ute nån gång också. Men, jag har aldrig hittat nån restaurang som har såna - grekiska restauranger brukar ha få vegetariska alternativ överhuvudtaget, i min erfarenhet. Så nu var vi ju bara tvugna att pröva det stället, och det visade sig vara riktigt gott! Vi var dock alla rätt slut efter dagen, så sen blev det bara att åka hem.
Jag var lite sugen på att bara gå och lägga mig på en gång, men så satt mina flatmates i vardagsrummet framför Shawn of the Dead (?) så jag tänkte att jag ska försöka socialisera lite. Så satt vi där med delad uppmärksamhet mellan tv:n och våra laptops, förenade i skratten åt den "välgjorda" filmen. Trevligt! Samtidigt så blir det ju också tydligt att dom två känner varann rätt så bra (visserligen har Jethro bara bott här några månader, men); de har sin jargong, sina skämt, sina vanor. Och jag vill också vara en del av det, vill att vi ska vara värsta homies, nu på en gång! Men jag vet ju att det inte funkar så, jag vet jag vet. Och jag är glad att de första intrycken känns bra. Att vi kan sitta såhär och småprata och skämta och bara hänga tillsammans. Så bara hoppas jag att det kommer fortsätta bra.
Men nej, nu måste jag gå och lägga mig. Så jäkla trött! Imorrn blir det mera stan (ska försöka shoppa lite medan de gör fler gallerier) och kulinariska upplevelser, och sen ska det bli så jäkla kul med musikalen! Sylle och jag såg den då när vi bodde här, vi blev som små barn av upphetsning över hur häftigt allt var, och det är ju typ 5 år sen nu (!!!), så det ska bli kul att återuppleva!
(Jag kommer nog fundera över om jag ska joina "gänget" i Halloweenfirandet utklädda till smurfar (av allt!) imorrn kväll, men, baserat på hur jag känner nu kommer jag nog vara lika slut imorrn kväll, haha)
Hade tänkt lägga in bilder från de senaste dagarna nu, men, skjuter på det lite till.
Natti!
Igår mötte jag upp pappa och Britt-Inger vid Bethnal Green, vi åkte hem till mig i sköna solskenet, drack lite te och kaffe och åt choklad (söta pappa hade med sig inte mindre än fyra vinter-chokladkakor! Så nu har jag så jag klarar mig ett tag, hehe. Tur att den var god!), jag packade upp väskan med grejer som världens bästa pappa släpat med sig till mig (min filt! mysiga tofflor! täcke! muggar och teburkar! bland annat), innan vi åkte ner till stan för kvällens underhållning: middag och musikal! De hade hittat en deal med middag som var billigare än bara musikalbiljetterna, haha. Okej då! Och det var riktigt bra mat! Sen såg vi Chicago, vilken var bra, men... vi har alla sett bättre. Jag har min topp tre som visar sig vara svår att slå: We Will Rock You, Lion King och Mamma Mia! Men, det var en trevlig kväll!
Idag möttes vi upp vid Tottenham Court Road, gick och åt lunch på ett jättemysigt ställe vid Covent Garden, där de ibland har teateruppvisningar mitt i restaurangen - och även om de inte har det så känns det nästan som att man sitter mitt i en teaterkuliss. Var riktigt god mat där också, vi tog alla samma fyllda crêpe, mums mums. Sen gick vi ner till Somerset House och kikade på utställningar, gick sen längs med Themsen en bit innan vi gick upp vid Leicester Square, där det slutade med att vi köpte biljetter till Lion King-musikalen till imorrn kväll..! Eftersom vi var lite halvnöjda bara med Chicago och jag pratat om hur underbar Lejonkungen är, så, tja... Så blev det! Sen tog vi oss till ett café DN tipsat om för afternoon tea - och dit ska jag definitivt igen! Gott te och goda scones, och massvis med kakor och glaserade muffins som såg helt gudomligt goda ut, som jag måste tillbaka för att prova! Elinor, kanske när du kommer hit? För ja - nu har jag mitt första vän-besök inbokat! Elinor kommer hit första helgen i december, det kommer bli så sjuukt skoj! Och jo, det här cafét ligger precis vid en hållplats där "min" buss går förbi - perfekt!
Kvällen avslutades med god grekisk middag. Det blir mycket äta gott såna här helger! Jag blev lite extra glad ikväll, när vi helt random sprang in i en inkastare för en grekisk restaurang, där det visade sig att de hade vegetariska stuffed tomatoes! Okej, såhär: För typ 11 år sen var vi familjen på Kreta, och en kväll åt jag så sjukt goda stuffed tomatoes på en restaurang. Vi har gjort flera goda varianter hemma sen dess, men jag har alltid längtat efter att få äta det ute nån gång också. Men, jag har aldrig hittat nån restaurang som har såna - grekiska restauranger brukar ha få vegetariska alternativ överhuvudtaget, i min erfarenhet. Så nu var vi ju bara tvugna att pröva det stället, och det visade sig vara riktigt gott! Vi var dock alla rätt slut efter dagen, så sen blev det bara att åka hem.
Jag var lite sugen på att bara gå och lägga mig på en gång, men så satt mina flatmates i vardagsrummet framför Shawn of the Dead (?) så jag tänkte att jag ska försöka socialisera lite. Så satt vi där med delad uppmärksamhet mellan tv:n och våra laptops, förenade i skratten åt den "välgjorda" filmen. Trevligt! Samtidigt så blir det ju också tydligt att dom två känner varann rätt så bra (visserligen har Jethro bara bott här några månader, men); de har sin jargong, sina skämt, sina vanor. Och jag vill också vara en del av det, vill att vi ska vara värsta homies, nu på en gång! Men jag vet ju att det inte funkar så, jag vet jag vet. Och jag är glad att de första intrycken känns bra. Att vi kan sitta såhär och småprata och skämta och bara hänga tillsammans. Så bara hoppas jag att det kommer fortsätta bra.
Men nej, nu måste jag gå och lägga mig. Så jäkla trött! Imorrn blir det mera stan (ska försöka shoppa lite medan de gör fler gallerier) och kulinariska upplevelser, och sen ska det bli så jäkla kul med musikalen! Sylle och jag såg den då när vi bodde här, vi blev som små barn av upphetsning över hur häftigt allt var, och det är ju typ 5 år sen nu (!!!), så det ska bli kul att återuppleva!
(Jag kommer nog fundera över om jag ska joina "gänget" i Halloweenfirandet utklädda till smurfar (av allt!) imorrn kväll, men, baserat på hur jag känner nu kommer jag nog vara lika slut imorrn kväll, haha)
Hade tänkt lägga in bilder från de senaste dagarna nu, men, skjuter på det lite till.
Natti!
-
Men så när jag kommer hem från förmiddagens joggintur (Victoria Park är så fint! Och större än jag förstått tidigare) står Jethro i köket i pyamas med vatten upp till armbågarna och diskar upp allt. Då blir jag lite gladare.
I-landsproblem.
Okej, jag vet att man inte kan få allt, det har jag faktiskt inte förväntat mig heller. Men, jag känner mig fortfarande lite avvaktande. Men, jag har bestämt mig för att i alla fall ge det här lite tid, se hur allt faller på plats.
Det är många saker jag verkligen gillar med nya hemmet. Gillar mitt rum mer än det gamla. Älskar att ha ett vardagsrum! Gillar verkligen en slags mysbelysning vi har i köket. Och killarna jag bor med verkar väldigt schyssta. Och jag gillar ju området. Fast, det gjorde jag ju i Camden också. Och, då bodde jag just off stora vägen. Och även om det bara ger en falsk trygghet att se människor och trafik i rörelse, så är det ändå en slags trygghet. Här försöker jag fortfarande känna efter hur det känns med promenadbiten från Hackney Road, som är en av de närmsta stora vägarna. Och försöker lista ut om jag kan ta bussar som kommer från andra hållet (upp mot London Fields), varifrån det nog skulle kännas lite tryggare att gå. Och jag funderar över om det bara är en vanesak, eftersom jag bara bott precis vid stora vägar nära tunnelbanestationer tidigare. Eller om det faktiskt är så att det är en viktig grej för mig... Som sagt, jag får ge det här lite tid, känna efter.
I tisdags kväll när jag kom tillbaka från Sofia vid midnatt, tog jag en taxi den korta biten upp från Hackney Road. Och visst att det är nåt jag tänkt göra när jag kommer hem smålullig vid 4 en lördagnatt, men, det känns inte helt bra i budgeten att göra det efter varje gång jag kommer hem lite sent - efter tisdagsdanserna tex, eller efter att bara ha träffat nån kompis. Igår kväll kom jag tillbaka närmare halv tolv, efter att ha hängt med Erik, Johanna och Franz (ingen prins Harry, haha! Vi var bara på posh-klubben nån timme, drack våran gratis-drink och snackade ett tag. Sen åkte vi tillbaka in till "stan" och tog en öl på ett ställe i Soho), då gick jag den biten istället. Men då var det lite rörelse, folk som cyklade förbi, några upptagna taxis och andra bilar som körde förbi. Plus att jag först låtsades prata med nån i telefon, haha, sen fick tag på Erik och pratade med honom sista biten hem. Också en falsk trygghet, men, ändock en trygghet. Funderar mer och mer på att försöka få tag på nån billig skruttig cykel. Bara för att ha till den biten, till exempel. Och till jobbet. Och bara ner till affärn! Och kanske till tåget/tuben när jag ska till skolan.
Sen är det lite andra småsaker också. Första dan jag flyttade in var det tomt på disk och allt bortplockat - nu står det odiskade tallrikar och matlådor sen igår eftermiddag. Och dom satt och spelade tv-spel när jag kom hem igår kväll, så det är inte som att dom varit sjukt upptagna och inte hunnit. Men jag vet, det är ju lite sånt man får ta. (Det var folk dock duktiga med i förra lägenheten) Sen är det dåligt tryck i duschen. Och jag hatar sånt. Seriöst, det är så frustrerande! Och det är ju svårt att göra nåt åt, det handlar väl om själva grundtrycket i pumpar och grejer. Men, jag tänkte faktiskt fråga landladyn om det går att göra något åt det. Bara fråga, inte kräva. (Till att börja med i alla fall, hehe) Ärligt talat, när jag duschade igår tänkte jag för mig själv att Jag kanske skulle klippa mig riktigt kort, bara för att slippa behöva duscha så länge? Hade det inte varit för mina nackhår som är typ längre än mig själv, så kanske jag skulle gjort slag i saken...
Och dom har tydligen inga rutiner för att köpa toapapper... Ser jag att det börjar ta slut köper jag nästa gång jag går och handlar, som Tristan sa igår. Mm, jag vet hur sånt brukar funka... Eller rättare sagt, inte funka. Det blir till att ha ett krispaket undanstoppat på rummet! Men, landladyn har sagt att hon ska styra upp ett städschema, att dom haft det förut och att det funkat bra. Och då kan man ju inkludera att nån köper toapapper och annat sånt nödvändigt.
Som sagt, I-landsproblem, jag vet. Men, när allt annat funkar i livet är det sånt jag funderar över, för det är ändå sånt som påverkar mitt välmående just nu. Men jag lovar, jag uppskattar fortfarande och är väldigt lycklig över att jag är här, och gör precis det jag vill göra.
Avslutar med ett tips på en så skön video, Paulo Nutinis Pencil Full Of Lead. Tydligen nån privatperson som gjort videon, men, det är den versionen som ligger uppe på Nutinis officiella hemsida - och den är hur skön som helst! Igår när jag kom till jobbet sov Lily, så jag satt i köket med mamman, drack te, lyssnade på musik, hon visade den här videon, vi pratade, jag fick en skräptidning att bläddra i medan hon surfade runt... Skön start på jobbdagen! Mamman har förresten en blogg som blivit rätt stor - hon har varit typ journalist tidigare, och började skriva och illustrera en barnbok innan hon blev gravid, och vill tillbaka till såna jobb nu igen. Så då kommer jag dit några timmar så att hon kan börja söka runt och sätta sig in i sånt igen! Helt okej för mig!
Det är många saker jag verkligen gillar med nya hemmet. Gillar mitt rum mer än det gamla. Älskar att ha ett vardagsrum! Gillar verkligen en slags mysbelysning vi har i köket. Och killarna jag bor med verkar väldigt schyssta. Och jag gillar ju området. Fast, det gjorde jag ju i Camden också. Och, då bodde jag just off stora vägen. Och även om det bara ger en falsk trygghet att se människor och trafik i rörelse, så är det ändå en slags trygghet. Här försöker jag fortfarande känna efter hur det känns med promenadbiten från Hackney Road, som är en av de närmsta stora vägarna. Och försöker lista ut om jag kan ta bussar som kommer från andra hållet (upp mot London Fields), varifrån det nog skulle kännas lite tryggare att gå. Och jag funderar över om det bara är en vanesak, eftersom jag bara bott precis vid stora vägar nära tunnelbanestationer tidigare. Eller om det faktiskt är så att det är en viktig grej för mig... Som sagt, jag får ge det här lite tid, känna efter.
I tisdags kväll när jag kom tillbaka från Sofia vid midnatt, tog jag en taxi den korta biten upp från Hackney Road. Och visst att det är nåt jag tänkt göra när jag kommer hem smålullig vid 4 en lördagnatt, men, det känns inte helt bra i budgeten att göra det efter varje gång jag kommer hem lite sent - efter tisdagsdanserna tex, eller efter att bara ha träffat nån kompis. Igår kväll kom jag tillbaka närmare halv tolv, efter att ha hängt med Erik, Johanna och Franz (ingen prins Harry, haha! Vi var bara på posh-klubben nån timme, drack våran gratis-drink och snackade ett tag. Sen åkte vi tillbaka in till "stan" och tog en öl på ett ställe i Soho), då gick jag den biten istället. Men då var det lite rörelse, folk som cyklade förbi, några upptagna taxis och andra bilar som körde förbi. Plus att jag först låtsades prata med nån i telefon, haha, sen fick tag på Erik och pratade med honom sista biten hem. Också en falsk trygghet, men, ändock en trygghet. Funderar mer och mer på att försöka få tag på nån billig skruttig cykel. Bara för att ha till den biten, till exempel. Och till jobbet. Och bara ner till affärn! Och kanske till tåget/tuben när jag ska till skolan.
Sen är det lite andra småsaker också. Första dan jag flyttade in var det tomt på disk och allt bortplockat - nu står det odiskade tallrikar och matlådor sen igår eftermiddag. Och dom satt och spelade tv-spel när jag kom hem igår kväll, så det är inte som att dom varit sjukt upptagna och inte hunnit. Men jag vet, det är ju lite sånt man får ta. (Det var folk dock duktiga med i förra lägenheten) Sen är det dåligt tryck i duschen. Och jag hatar sånt. Seriöst, det är så frustrerande! Och det är ju svårt att göra nåt åt, det handlar väl om själva grundtrycket i pumpar och grejer. Men, jag tänkte faktiskt fråga landladyn om det går att göra något åt det. Bara fråga, inte kräva. (Till att börja med i alla fall, hehe) Ärligt talat, när jag duschade igår tänkte jag för mig själv att Jag kanske skulle klippa mig riktigt kort, bara för att slippa behöva duscha så länge? Hade det inte varit för mina nackhår som är typ längre än mig själv, så kanske jag skulle gjort slag i saken...
Och dom har tydligen inga rutiner för att köpa toapapper... Ser jag att det börjar ta slut köper jag nästa gång jag går och handlar, som Tristan sa igår. Mm, jag vet hur sånt brukar funka... Eller rättare sagt, inte funka. Det blir till att ha ett krispaket undanstoppat på rummet! Men, landladyn har sagt att hon ska styra upp ett städschema, att dom haft det förut och att det funkat bra. Och då kan man ju inkludera att nån köper toapapper och annat sånt nödvändigt.
Som sagt, I-landsproblem, jag vet. Men, när allt annat funkar i livet är det sånt jag funderar över, för det är ändå sånt som påverkar mitt välmående just nu. Men jag lovar, jag uppskattar fortfarande och är väldigt lycklig över att jag är här, och gör precis det jag vill göra.
Avslutar med ett tips på en så skön video, Paulo Nutinis Pencil Full Of Lead. Tydligen nån privatperson som gjort videon, men, det är den versionen som ligger uppe på Nutinis officiella hemsida - och den är hur skön som helst! Igår när jag kom till jobbet sov Lily, så jag satt i köket med mamman, drack te, lyssnade på musik, hon visade den här videon, vi pratade, jag fick en skräptidning att bläddra i medan hon surfade runt... Skön start på jobbdagen! Mamman har förresten en blogg som blivit rätt stor - hon har varit typ journalist tidigare, och började skriva och illustrera en barnbok innan hon blev gravid, och vill tillbaka till såna jobb nu igen. Så då kommer jag dit några timmar så att hon kan börja söka runt och sätta sig in i sånt igen! Helt okej för mig!
Lättnad!
Haha, jag och mina kaostankar. Sött.
Strax efter tre ringde jag Anna, tjejen som skulle ta över mitt rum. Mobilen var currently unavailable. Okej, tänkte jag, antingen är hon nere i tunnelbanan. Eller så har hon dissat mig och har mobilen avstängd för att undvika mig. Jag avvaktade en stund till, ringde igen, samma resultat. Eftersom jag visste att hon skulle ha slutat mycket tidigare, och bara hade en kort tunnelbanetur till mig, så blev jag mer och mer orolig. Skickade ett sms typ att jag hoppades att hon var på väg till mig, men att om hon ångrade sig så räknade jag med att hon skulle säga det till mig. Efter en stund fick jag leveransrapport, ringde då igen - inget svar. Klockan var då närmare halv fyra, och jag började ställa in mig på att hon dissat mig och bara undvek mig... Blev irriterad på mig själv att jag inte kollat med henne typ igår att allt var okej, och tänkte sen att Okej, ingen tid att förlora - skriva annons på gumtree nästa! Men, precis när jag öppnat sidan ser jag nån utanför fönstret - Anna!! Lättnaden var enorm. Haha. Det visade sig att hon fått jobba över, och sen åkt lite fel. När hon kom upp hade hon funderat på att ringa mig, men tänkt att det var bättre att bara skynda sig till mig. Så kan det gå!
Och gissa vad - hon är från Sundsvall. Och 85:a. Från Skönsberg, men konfirmerades tydligen med Alnös 85:or! Nu är inte jag konfirmerad, men, alla Alnö-vänner är ju det, så, ni har träffats! Haha. Jag blir inte ens förvånad längre.
Nu sitter jag med en snabb middag i vardagsrummet framför TV:n (så skönt!), ska strax åka till Sofia. Så skönt att allt har löst sig!
Strax efter tre ringde jag Anna, tjejen som skulle ta över mitt rum. Mobilen var currently unavailable. Okej, tänkte jag, antingen är hon nere i tunnelbanan. Eller så har hon dissat mig och har mobilen avstängd för att undvika mig. Jag avvaktade en stund till, ringde igen, samma resultat. Eftersom jag visste att hon skulle ha slutat mycket tidigare, och bara hade en kort tunnelbanetur till mig, så blev jag mer och mer orolig. Skickade ett sms typ att jag hoppades att hon var på väg till mig, men att om hon ångrade sig så räknade jag med att hon skulle säga det till mig. Efter en stund fick jag leveransrapport, ringde då igen - inget svar. Klockan var då närmare halv fyra, och jag började ställa in mig på att hon dissat mig och bara undvek mig... Blev irriterad på mig själv att jag inte kollat med henne typ igår att allt var okej, och tänkte sen att Okej, ingen tid att förlora - skriva annons på gumtree nästa! Men, precis när jag öppnat sidan ser jag nån utanför fönstret - Anna!! Lättnaden var enorm. Haha. Det visade sig att hon fått jobba över, och sen åkt lite fel. När hon kom upp hade hon funderat på att ringa mig, men tänkt att det var bättre att bara skynda sig till mig. Så kan det gå!
Och gissa vad - hon är från Sundsvall. Och 85:a. Från Skönsberg, men konfirmerades tydligen med Alnös 85:or! Nu är inte jag konfirmerad, men, alla Alnö-vänner är ju det, så, ni har träffats! Haha. Jag blir inte ens förvånad längre.
Nu sitter jag med en snabb middag i vardagsrummet framför TV:n (så skönt!), ska strax åka till Sofia. Så skönt att allt har löst sig!
Att lyssna på eller ignorera kroppens signaler.
I helgen lyssnade jag verkligen på min kropp, när jag tog det precis så lugnt som jag behövde.
- I fredags var det planerad filmkväll hos Sofia, som Tina joinade och som slutade med att vi istället satt och pratade hela kvällen. Nice! I lördags var det födelsedagsmiddag med Franz på en japansk restaurang, vi var typ 20 pers. Efteråt hade jag bara tänkt gå hem och se en film, men Johanna och Erik tyckte också att det lät som en bra idé, så vi gjorde gemensam sak, lämnade de andra som gick vidare ut, köpte Ben&Jerrys, och trängdes sen i Johannas säng framför Sex&TheCity-filmen. Skrattade sjukt mycket under den kvällen, så sköna människor! I söndags kände jag mig äntligen tillbaka på banan, så på kvällen mötte jag upp Stina och andra Johanna för 2-för1-drinkar på Bar 55 här i Camden. Riktigt skön kväll, bra avslut på Camdentiden!
Igår ignorerade jag dock kroppen en stund. Efter att ha jobbat första passet (det gick jättebra! Lily är lugn och glad när hon är med mig, det är toppen!) åkte jag Oxford Street och 100 club, där de har Lindy Hop på måndagar - nybörjarkurs följt av allmän dans, till ett live-band! Tina kom också dit, jätteskoj! Lite senare under kvällen, precis när jag kommit igång mer och mer med att dansa, och var mitt i en snabb låt (de snabba låtarna är roligast!), så kommer gamla kära migränflimret. Men suck. Nej, du ska inte få komma ivägen för min roliga kväll! Jag ignorerade kroppen och fick dansa några mer roliga snabba danser, men till sist fick jag erkänna mig besegrad och inse att jag behövde åka hem. Nåväl.
Nu har jag nyss kommit hem efter att ha varit med första flyttlasset till nya lägenheten. Och det känns jättebra! Jag blev positivt överraskad av flera småsaker - extra paret gardiner i mitt fönster som jag inte tänkt på första gången jag var där; alla hyllor och förvaring som finns i rummet; en del bra dvd:er i vardagsrummet (några Southpark-säsonger och LoTR-trilogin tex, hehe); en ren och vit toastol, haha, lite sånt. Sen är det lite trist att ha mindre plats i kylskåpet än jag är van med här och att pallen till mitt bord är inte kvar, men, det är lugnt. Jag träffade även min andra flatmate, och han verkar schysst! Skönt. Jag gick ner till Bethnal Green Road en sväng, gick på banken snabbt och handlade sen på Tesco. Var jätteskönt att gå på samma gata som där jag bodde förra sommaren - det var ju min bästa sommar här, så jag har massa positiva känslor om det här området! Också skönt. Nu är jag tillbaka i Camden, ska fylla på resväskan med sista grejerna, och förhoppningsvis kommer nya tjejen hit om typ en halvtimme... Jag litar verkligen på att hon ville flytta hit, med tanke på hur hon bor nu, men, man vet ju aldrig vad som händer i folks liv... Om hon inte skulle komma skulle jag bli rätt förbannad - inte för att hon inte kommer egentligen, jag vet att man aldrig kan lita på sånt i den här stan, men för att hon i så fall inte hört av sig tidigare och berättat, gett mig en chans att leta nån annan. Hon verkade dock pålitlig och jag vill verkligen tro att hon kommer, men visst är det en oro som ligger och gnager lite.
Nu ska jag gå och packa det sista och fixa till rummet lite. Ikväll blir det filmkväll hos Sofia med några av hennes vänner, en filmgrupp som vi ska ha filmkvällar med under hösten! Imorrn ska jag försöka styra upp lite saker under dan, sen jobba på eftermiddagen, och på kvällen ska jag till Bouji, tydligen ett pretentiöst posh-ställe i Kensington, haha. Franz har fått gratisbiljetter och innan åtta får man en gratisdrink, så vi, Johanna och Erik ska dit och skratta åt alla stuck up, rika britter - om vi ens kommer in. Hoho. Tydligen brukar prins Harry regelbundet vara där och supa. Vi tycker mest att gratis är gott!
Och på torsdag kommer pappa och Britt-Inger hit! Så det är en bra helg jag har framför mig.
- I fredags var det planerad filmkväll hos Sofia, som Tina joinade och som slutade med att vi istället satt och pratade hela kvällen. Nice! I lördags var det födelsedagsmiddag med Franz på en japansk restaurang, vi var typ 20 pers. Efteråt hade jag bara tänkt gå hem och se en film, men Johanna och Erik tyckte också att det lät som en bra idé, så vi gjorde gemensam sak, lämnade de andra som gick vidare ut, köpte Ben&Jerrys, och trängdes sen i Johannas säng framför Sex&TheCity-filmen. Skrattade sjukt mycket under den kvällen, så sköna människor! I söndags kände jag mig äntligen tillbaka på banan, så på kvällen mötte jag upp Stina och andra Johanna för 2-för1-drinkar på Bar 55 här i Camden. Riktigt skön kväll, bra avslut på Camdentiden!
Igår ignorerade jag dock kroppen en stund. Efter att ha jobbat första passet (det gick jättebra! Lily är lugn och glad när hon är med mig, det är toppen!) åkte jag Oxford Street och 100 club, där de har Lindy Hop på måndagar - nybörjarkurs följt av allmän dans, till ett live-band! Tina kom också dit, jätteskoj! Lite senare under kvällen, precis när jag kommit igång mer och mer med att dansa, och var mitt i en snabb låt (de snabba låtarna är roligast!), så kommer gamla kära migränflimret. Men suck. Nej, du ska inte få komma ivägen för min roliga kväll! Jag ignorerade kroppen och fick dansa några mer roliga snabba danser, men till sist fick jag erkänna mig besegrad och inse att jag behövde åka hem. Nåväl.
Nu har jag nyss kommit hem efter att ha varit med första flyttlasset till nya lägenheten. Och det känns jättebra! Jag blev positivt överraskad av flera småsaker - extra paret gardiner i mitt fönster som jag inte tänkt på första gången jag var där; alla hyllor och förvaring som finns i rummet; en del bra dvd:er i vardagsrummet (några Southpark-säsonger och LoTR-trilogin tex, hehe); en ren och vit toastol, haha, lite sånt. Sen är det lite trist att ha mindre plats i kylskåpet än jag är van med här och att pallen till mitt bord är inte kvar, men, det är lugnt. Jag träffade även min andra flatmate, och han verkar schysst! Skönt. Jag gick ner till Bethnal Green Road en sväng, gick på banken snabbt och handlade sen på Tesco. Var jätteskönt att gå på samma gata som där jag bodde förra sommaren - det var ju min bästa sommar här, så jag har massa positiva känslor om det här området! Också skönt. Nu är jag tillbaka i Camden, ska fylla på resväskan med sista grejerna, och förhoppningsvis kommer nya tjejen hit om typ en halvtimme... Jag litar verkligen på att hon ville flytta hit, med tanke på hur hon bor nu, men, man vet ju aldrig vad som händer i folks liv... Om hon inte skulle komma skulle jag bli rätt förbannad - inte för att hon inte kommer egentligen, jag vet att man aldrig kan lita på sånt i den här stan, men för att hon i så fall inte hört av sig tidigare och berättat, gett mig en chans att leta nån annan. Hon verkade dock pålitlig och jag vill verkligen tro att hon kommer, men visst är det en oro som ligger och gnager lite.
Nu ska jag gå och packa det sista och fixa till rummet lite. Ikväll blir det filmkväll hos Sofia med några av hennes vänner, en filmgrupp som vi ska ha filmkvällar med under hösten! Imorrn ska jag försöka styra upp lite saker under dan, sen jobba på eftermiddagen, och på kvällen ska jag till Bouji, tydligen ett pretentiöst posh-ställe i Kensington, haha. Franz har fått gratisbiljetter och innan åtta får man en gratisdrink, så vi, Johanna och Erik ska dit och skratta åt alla stuck up, rika britter - om vi ens kommer in. Hoho. Tydligen brukar prins Harry regelbundet vara där och supa. Vi tycker mest att gratis är gott!
Och på torsdag kommer pappa och Britt-Inger hit! Så det är en bra helg jag har framför mig.
Ett par tips
Två små tips bara. Först en superfin låt av en ny favoritartist, Priscilla Ahn.
Sen ett recept på en grötblandning jag äter i princip varje morgon, smaskigt och lite vintrigt. Fick receptet först från bror och Evelina för några år sen, men har inte kvar det, så det blir mer på en höft.
~5 dl havregryn
Eventuellt ett par deciliter havreflingor och/eller några msk sojamjöl. På en affär här fick jag tipset om att "millet flakes" funkar jättebra tillsammans med havregryn, så jag köpte en påse sånt och har använt i blandningen, slog upp det nu och det är tydligen hirsflingor.
~1 dl hackade nötter
~1 msk totalt av kanel, ingefära och nejlika (bror, brukar ni ha nån mer krydda också?)
Blanda ihop och förvara i en stor burk med lock. Blanda 1 dl blandning med 2 dl vatten och lite salt, och koka ihop! Jag äter alltid min gröt med mjölk, ett tag var det bara sojamjölk som gällde, men, nu tycker jag att det är lite för söt.
Bra start på dan!
Och förresten! Jag fick jobbet igår! Jag var den sista som var där, så hon kunde säga direkt till mig efter nån timme, att hon gärna ville att jag skulle börja! Härligt! Så på måndag och onsdag ska jag dit för första passen, 14-18, £7/timme. Skönt med en liten extrainkomst!
Sen ett recept på en grötblandning jag äter i princip varje morgon, smaskigt och lite vintrigt. Fick receptet först från bror och Evelina för några år sen, men har inte kvar det, så det blir mer på en höft.
~5 dl havregryn
Eventuellt ett par deciliter havreflingor och/eller några msk sojamjöl. På en affär här fick jag tipset om att "millet flakes" funkar jättebra tillsammans med havregryn, så jag köpte en påse sånt och har använt i blandningen, slog upp det nu och det är tydligen hirsflingor.
~1 dl hackade nötter
~1 msk totalt av kanel, ingefära och nejlika (bror, brukar ni ha nån mer krydda också?)
Blanda ihop och förvara i en stor burk med lock. Blanda 1 dl blandning med 2 dl vatten och lite salt, och koka ihop! Jag äter alltid min gröt med mjölk, ett tag var det bara sojamjölk som gällde, men, nu tycker jag att det är lite för söt.
Bra start på dan!
Och förresten! Jag fick jobbet igår! Jag var den sista som var där, så hon kunde säga direkt till mig efter nån timme, att hon gärna ville att jag skulle börja! Härligt! Så på måndag och onsdag ska jag dit för första passen, 14-18, £7/timme. Skönt med en liten extrainkomst!
Lugnet efter stormen
Okej, som jag alltså precis skrev så förutom att gårdagen förde med sig två (förhoppningsvis) positiva saker (flytt! eventuellt bra jobb!), var det även en galet jobbig dag.
Klockan ringde 7, en timme senare satte jag igång med pluggandet. Efter diverse mat- och slösurfandepauser var jag till sist klar med text reviewn strax efter ett. Bara det att... jag trodde att jag sparat på USB-minnet, kopierade över den versionen till hårddisken (samtidigt som jag tänker att Ska jag dubbelkolla så att det verkligen sparats? Näh, det är ju såhär jag gjort när jag skrivit på skolan) bara för att strax upptäcka att det jag skrivit inte alls sparats. Panik. Efter att desperat ha försökt hitta nåt sätt att få tillbaka den skrivna texten och pratat med (underbara hjälpsamma) bror på msn, fick jag till sist inse att det var bara att kasta alla dagens planer i papperskorgen och börja skriva igen.
Ja, så jäkla klantigt.
Jag tillät mig själv några minutkorta stunder av tårar, dunka-huvudet-i-väggen-och-skälla-på-mig-själv, och känslor av total uppgivenhet, men större delen av tiden lyckades jag faktiskt fokusera på saker som
- nu kommer jag definitivt inte göra något liknande när det gäller något ännu viktigare, typ avhandlingen
- det är ingen livshotande katastrof
- läget hade alltså kunnat vara mycket värre
- nu är det som det är, bara suck it up och prestera
Men som om det inte räckte så var jag tvungen att göra avbrott för en snabb städning, visning av lägenheten (som turligt nog blev lyckad!), själv gå på visning (mindre lyckad), handla inför närmsta veckan, samt ta ett avgörande beslut om min framtida boendesituation. Hjärnan gick på högvarv, minst sagt. Till slut hade jag faktiskt lyckats återskapa texten rätt bra, strax innan midnatt. Däremot dröjde det säkert nån timme innan tankarna hade lugnat ner sig såpass att jag faktiskt kunde somna. Och imorse ringde klockan 7 igen, eftersom jag skulle hinna med ett besök till nya lägenheten innan det var skoldags.
Behöver jag säga att huvudet känts tungt som bly hela dagen, och jag har varit på bristningsgränsen till tårar x antal ggr senaste dygnet? Nej, trodde väl inte det.
Men - okej - nu faller saker på plats. Så nu hoppas jag verkligen att livet bara blir lite roligt och lättsamt ett tag framöver. Det skulle vara skönt. När det gäller närmsta dagarna kan jag säga att det blir en lugn helg i alla fall. Middag och filmkväll med Sofia imorrn, födelsedagsmiddag för Franz med massa folk på lördag, sen kommer jag bara gå hem och krypa ner under täcket och försvinna lite under kvällen. Oh, Tony åker bort imorrn, och har sagt att jag gärna får hänga i hans rum och se på hans nya stora tv och spela tv-spel om jag vill det. Möjligt lördagsnöje, ja! På söndag har Johanna föreslagit 2-för-1-drinkar som kompensation för den kvällen det inte blev av, men, jag kan inte tänka så långt fram än just nu känner jag. Timme för timme, dag för dag.
Det är ett intensivt liv här, minst sagt. Till en viss nivå gillar jag det verkligen, men, som gårdagen var vill jag aldrig mer ha det. Jag gillar inte att prestera under stress.
Det blir nattning tidigt ikväll.
Klockan ringde 7, en timme senare satte jag igång med pluggandet. Efter diverse mat- och slösurfandepauser var jag till sist klar med text reviewn strax efter ett. Bara det att... jag trodde att jag sparat på USB-minnet, kopierade över den versionen till hårddisken (samtidigt som jag tänker att Ska jag dubbelkolla så att det verkligen sparats? Näh, det är ju såhär jag gjort när jag skrivit på skolan) bara för att strax upptäcka att det jag skrivit inte alls sparats. Panik. Efter att desperat ha försökt hitta nåt sätt att få tillbaka den skrivna texten och pratat med (underbara hjälpsamma) bror på msn, fick jag till sist inse att det var bara att kasta alla dagens planer i papperskorgen och börja skriva igen.
Ja, så jäkla klantigt.
Jag tillät mig själv några minutkorta stunder av tårar, dunka-huvudet-i-väggen-och-skälla-på-mig-själv, och känslor av total uppgivenhet, men större delen av tiden lyckades jag faktiskt fokusera på saker som
- nu kommer jag definitivt inte göra något liknande när det gäller något ännu viktigare, typ avhandlingen
- det är ingen livshotande katastrof
- läget hade alltså kunnat vara mycket värre
- nu är det som det är, bara suck it up och prestera
Men som om det inte räckte så var jag tvungen att göra avbrott för en snabb städning, visning av lägenheten (som turligt nog blev lyckad!), själv gå på visning (mindre lyckad), handla inför närmsta veckan, samt ta ett avgörande beslut om min framtida boendesituation. Hjärnan gick på högvarv, minst sagt. Till slut hade jag faktiskt lyckats återskapa texten rätt bra, strax innan midnatt. Däremot dröjde det säkert nån timme innan tankarna hade lugnat ner sig såpass att jag faktiskt kunde somna. Och imorse ringde klockan 7 igen, eftersom jag skulle hinna med ett besök till nya lägenheten innan det var skoldags.
Behöver jag säga att huvudet känts tungt som bly hela dagen, och jag har varit på bristningsgränsen till tårar x antal ggr senaste dygnet? Nej, trodde väl inte det.
Men - okej - nu faller saker på plats. Så nu hoppas jag verkligen att livet bara blir lite roligt och lättsamt ett tag framöver. Det skulle vara skönt. När det gäller närmsta dagarna kan jag säga att det blir en lugn helg i alla fall. Middag och filmkväll med Sofia imorrn, födelsedagsmiddag för Franz med massa folk på lördag, sen kommer jag bara gå hem och krypa ner under täcket och försvinna lite under kvällen. Oh, Tony åker bort imorrn, och har sagt att jag gärna får hänga i hans rum och se på hans nya stora tv och spela tv-spel om jag vill det. Möjligt lördagsnöje, ja! På söndag har Johanna föreslagit 2-för-1-drinkar som kompensation för den kvällen det inte blev av, men, jag kan inte tänka så långt fram än just nu känner jag. Timme för timme, dag för dag.
Det är ett intensivt liv här, minst sagt. Till en viss nivå gillar jag det verkligen, men, som gårdagen var vill jag aldrig mer ha det. Jag gillar inte att prestera under stress.
Det blir nattning tidigt ikväll.
Hejdå Camden!
Ja; på tisdag flyttar jag! Okej, såhär:
Jag har ju hela tiden varit avvaktande till om alla renoveringar nånsin kommer göras, och har kollat då och då på annonser om andra ställen. I måndags var jag på en visning, och det stället verkade väldigt bra. I Shoreditch, ett område i östra delen av stan, som är ett av områdena där jag skulle vilja bo.
Prio ett - allt verkar helt och rent. Yes! En liten promenad bort ligger en overground, från vilken jag kan ta ett tåg och sen en buss till skolan, på typ lika lång tid som när jag åker nu. Viktigt! Och, lägenheten ligger precis vid Regent's Canal, så jag kan jogga längs med den bort till Victoria Park, och sen tillbaka. Också viktigt! Och, det är ett vardagsrum med stor tv i lägenheten, något jag känt mer och mer att jag faktiskt saknat! Och, i rummet finns ett ordentligt skrivbord och en liten pall - så jag behöver inte sitta i sängen och plugga, som jag fått göra dessa veckor... Mera viktigt! Och hyran är inom den nivå jag tänkt mig. I lägenheten bor två till, en kille som jag träffade som jobbar på nåt accounting-ställe, han verkade lugn och schysst. Den andra killen har tydligen en recording studio på Hackney Road... Arty-party! Förhoppningsvis också schysst. Och det intryck jag fått av den här landladyn (en yngre kvinna, som bodde i lägenheten för ett par år sen, och har kvar ansvar för räkningar och sånt, och bor bara 10 min bort) är att hon verkar genuin och trevlig. Klart skenet kan bedra, men... Visserligen ligger lägenheten i en council estate, på kanten av ett ganska stort sånt område, så, det känns inte helt tryggt... Dom sa såklart att det aldrig hänt dom nånting, att det är mer safe än det kan kännas... Och, när jag gick därifrån tog jag en extra sväng runt området, och insåg att det ligger precis vid en större väg där jag gick på väg till och från jobbet förra sommaren, och precis ovanför City Farm, dit jag brukade gå med Pau. Så jag känner faktiskt till området rätt bra, vilket känns skönt! Jag får helt enkelt se till att bli lite tjenis med ungdomsgängen som hänger där (men som bara snackar massa, enligt flatmaten; på sin höjd spelar hög musik på sina telefoner. Och tydligen bor det en äldre dam i lägenheten mittemot, som ofta är ute och påtar i sin lilla trädgård, och håller ett öga på vad som händer).
Jag kände mig dock lite tveksam efteråt, främst tror jag för att det inte ligger nära en tube station - något jag är van med - och att det ligger en liten promenad bort från där nattbussen går. Men, till sist sa jag ändå att jag ville ha den (jag får helt enkelt se till att ta en taxi sista biten hem på nätterna), så jag skulle komma tillbaka nästa dag så skulle vi fixa med deposition och kvitto! Men, för att kort sammanfatta vad som hände sen: mötet blev uppskjutet, jag kollade fler annonser, gick på en annan visning igår kväll här i Camden, var efter det tvungen att snabbt bestämma mig för hur jag skulle göra - samtidigt som hjärnan var överfull med ett annat stort problem, som jag kommer till sen... Summa summarum, jag tog lägenheten i Shoreditch och var där imorse och betalde deposition och fick kvitto på det! Och lättnaden jag kände när jag gick därifrån är obeskrivbar, bara skrattade för mig själv! Det känns så skönt att den biten är fixad nu, att jag verkligen kan släppa den här lägenheten och all irritation över den, och att det är helt fixat med det nya stället. Bara att hoppas att det blir bra nu.
Så, hejdå Camden; hej Shoreditch!
Och, jag har lyckats fixa en ersättare till mitt rum, så jag kommer få tillbaka min deposition! Jag kollade annonser på Londonsvenskar av folk som ville hyra, hon var den första jag kontaktade, och hon kom hit igårkväll och kollade. Och, hon bor - tro det eller ej - mycket värre än mig, så hon sa på en gång att hon ville flytta hit! (Där hon bor nu finns det knappt några möbler, folk kommer hem mitt i natten och respekterar inte att hon ska upp och jobba tidigt, det kommer gå snabbare för henne att åka till jobbet härifrån, hon brukar ofta gå ut i Camden...) Så, den biten ska också vara avklarad.
Och, igår fick jag inplanerat en intervju för ett nanny-jobb, som jag ska på imorrn! Ett jobb som låter helt perfekt. Jag har tänkt innan att jag bara vill ha nåt typ en heldag eller två halvdagar/vecka, plus några kvällars barnvaktande då och då. Och så hittade jag det här: två eftermiddagar på fyra timmar vardera/vecka och nån kväll barnvaktande/månad, åt en 7 månaders Lily, i Angel - vilket är typ en halvtimmes promenad från mitt nya hem! Kan inte bli mycket bättre än så! Och, dom vill helst ha nån som pratar flytande svenska! Så, jag hoppas verkligen att det kommer gå bra imorrn.
Men, gårdagen var på ett sätt sjukt jobbig också. Ärligt talat en av de jobbigaste dagar jag haft på jag vet inte hur länge. And it was all my doing. Men, nu behöver jag en kvällsjoggingtur, bara lyssna på min kropp, röra på mig, och lägga allt kaos bakom mig. Förklarar mer senare!
Jag har ju hela tiden varit avvaktande till om alla renoveringar nånsin kommer göras, och har kollat då och då på annonser om andra ställen. I måndags var jag på en visning, och det stället verkade väldigt bra. I Shoreditch, ett område i östra delen av stan, som är ett av områdena där jag skulle vilja bo.
Prio ett - allt verkar helt och rent. Yes! En liten promenad bort ligger en overground, från vilken jag kan ta ett tåg och sen en buss till skolan, på typ lika lång tid som när jag åker nu. Viktigt! Och, lägenheten ligger precis vid Regent's Canal, så jag kan jogga längs med den bort till Victoria Park, och sen tillbaka. Också viktigt! Och, det är ett vardagsrum med stor tv i lägenheten, något jag känt mer och mer att jag faktiskt saknat! Och, i rummet finns ett ordentligt skrivbord och en liten pall - så jag behöver inte sitta i sängen och plugga, som jag fått göra dessa veckor... Mera viktigt! Och hyran är inom den nivå jag tänkt mig. I lägenheten bor två till, en kille som jag träffade som jobbar på nåt accounting-ställe, han verkade lugn och schysst. Den andra killen har tydligen en recording studio på Hackney Road... Arty-party! Förhoppningsvis också schysst. Och det intryck jag fått av den här landladyn (en yngre kvinna, som bodde i lägenheten för ett par år sen, och har kvar ansvar för räkningar och sånt, och bor bara 10 min bort) är att hon verkar genuin och trevlig. Klart skenet kan bedra, men... Visserligen ligger lägenheten i en council estate, på kanten av ett ganska stort sånt område, så, det känns inte helt tryggt... Dom sa såklart att det aldrig hänt dom nånting, att det är mer safe än det kan kännas... Och, när jag gick därifrån tog jag en extra sväng runt området, och insåg att det ligger precis vid en större väg där jag gick på väg till och från jobbet förra sommaren, och precis ovanför City Farm, dit jag brukade gå med Pau. Så jag känner faktiskt till området rätt bra, vilket känns skönt! Jag får helt enkelt se till att bli lite tjenis med ungdomsgängen som hänger där (men som bara snackar massa, enligt flatmaten; på sin höjd spelar hög musik på sina telefoner. Och tydligen bor det en äldre dam i lägenheten mittemot, som ofta är ute och påtar i sin lilla trädgård, och håller ett öga på vad som händer).
Jag kände mig dock lite tveksam efteråt, främst tror jag för att det inte ligger nära en tube station - något jag är van med - och att det ligger en liten promenad bort från där nattbussen går. Men, till sist sa jag ändå att jag ville ha den (jag får helt enkelt se till att ta en taxi sista biten hem på nätterna), så jag skulle komma tillbaka nästa dag så skulle vi fixa med deposition och kvitto! Men, för att kort sammanfatta vad som hände sen: mötet blev uppskjutet, jag kollade fler annonser, gick på en annan visning igår kväll här i Camden, var efter det tvungen att snabbt bestämma mig för hur jag skulle göra - samtidigt som hjärnan var överfull med ett annat stort problem, som jag kommer till sen... Summa summarum, jag tog lägenheten i Shoreditch och var där imorse och betalde deposition och fick kvitto på det! Och lättnaden jag kände när jag gick därifrån är obeskrivbar, bara skrattade för mig själv! Det känns så skönt att den biten är fixad nu, att jag verkligen kan släppa den här lägenheten och all irritation över den, och att det är helt fixat med det nya stället. Bara att hoppas att det blir bra nu.
Så, hejdå Camden; hej Shoreditch!
Och, jag har lyckats fixa en ersättare till mitt rum, så jag kommer få tillbaka min deposition! Jag kollade annonser på Londonsvenskar av folk som ville hyra, hon var den första jag kontaktade, och hon kom hit igårkväll och kollade. Och, hon bor - tro det eller ej - mycket värre än mig, så hon sa på en gång att hon ville flytta hit! (Där hon bor nu finns det knappt några möbler, folk kommer hem mitt i natten och respekterar inte att hon ska upp och jobba tidigt, det kommer gå snabbare för henne att åka till jobbet härifrån, hon brukar ofta gå ut i Camden...) Så, den biten ska också vara avklarad.
Och, igår fick jag inplanerat en intervju för ett nanny-jobb, som jag ska på imorrn! Ett jobb som låter helt perfekt. Jag har tänkt innan att jag bara vill ha nåt typ en heldag eller två halvdagar/vecka, plus några kvällars barnvaktande då och då. Och så hittade jag det här: två eftermiddagar på fyra timmar vardera/vecka och nån kväll barnvaktande/månad, åt en 7 månaders Lily, i Angel - vilket är typ en halvtimmes promenad från mitt nya hem! Kan inte bli mycket bättre än så! Och, dom vill helst ha nån som pratar flytande svenska! Så, jag hoppas verkligen att det kommer gå bra imorrn.
Men, gårdagen var på ett sätt sjukt jobbig också. Ärligt talat en av de jobbigaste dagar jag haft på jag vet inte hur länge. And it was all my doing. Men, nu behöver jag en kvällsjoggingtur, bara lyssna på min kropp, röra på mig, och lägga allt kaos bakom mig. Förklarar mer senare!
